Fysiosteo – David Josefsson

Varför ont?

Den här texten är tänkt att ge Dig som läsare en större förståelse för Din kropp och lära Dig något som vare sig doktorn eller
media har gjort. Det är också meningen att du ska sluta acceptera att ha ont om det faktiskt går att ändra på. Man kan bryta
benet av ren otur, men de flesta skador och smärttillstånd i rörelseapparaten har en mer konkret orsaksbakgrund (som inte
behöver vara svår att behandla). Det kan vara mindre dysfunktioner såsom inskränkningar i ledrörlighet, muskulära obalanser
eller avvikelser i grundläggande rörelsemönster, som sedan skapar ordentliga problem.

När du har läst färdigt detta kommer du att förstå hur och varför folk inte blir bra från sina krämpor och varför så många får
upprepade återfall. I pedagogikens tecken kommer vi börja med ett exempel. Detta förses med ett möjligt orsakssamband och
en fysiologisk förklaring. Avslutningsvis talar vi om behandling. Häng med!

Exempel
Du har ont i ryggen. Du har haft ont i ryggen ganska länge och börjar bli lite uppgiven. Du har redan varit hos doktorn som har
bedömt att du har muskelinflammation. Du har provat antiinflammatoriska, men det blir ändå inte bra. Sedan en dag lyfter du in
en drickaback i bilen och PANG! så åker du på ett ordentligt ryggskott. Vilken otur… eller?

Bakgrund – Det här är vad som egentligen hände
I vintras när det var halt ute, halkade du till och sträckte dig i baklåret. Efter ett par dagar kändes det bra igen, men under tiden
stelnade du till i höftleden. Som en följd började du ta ut mer rörlighet i ryggens leder istället. Efter ett tag blev det området i
ryggen irriterat av den ständigt onaturliga rörelsen och du utvecklade faktiskt en muskel- inflammation, precis som doktorn sade.
Nu är det dock inte höften som står mellan medicinen och en smärtfri rygg. Höften blev nämligen bra i värmen på vårens sol-
semester. Det som däremot inte blev bra, var ditt rörelsemönster, som du redan hade lärt om till den nya “kompensativa” varianten.
Vad som dessutom började hända när du fick ont i ryggen var att din kontroll över de djupa bukmusklerna försämrades och till sist
klarade du inte ens av att stabilisera ryggen när du lyfte en vanlig drickaback. Därav ryggskottet.

Förklaring
För att förstå det här bättre bör du känna till följande:
– Alla kroppens anatomiska strukturer fungerar i relation till varandra. Det går inte att påverka form eller funktion i ett område utan
att det får konsekvenser på andra ställen, även långt därifrån.
– Rörelse är inte bara muskler som spänns. Vi har motoriska “program” som talar om hur musklerna ska arbeta i relation till varandra
i vad vi kallar för rörelsemönster.
– Om du ber din kropp utföra en uppgift med bristande strukturella/mekaniska förutsättningar kommer kroppen lösa uppgiften på
bekostnad av rörelsemönstret.
– Upprepning av det nya alternativa mönstret leder till vad vi kan kalla en “omskrivning” av programmet.
– Motorisk kontroll påverkas av smärta.

Det betyder att din förmåga att koordinera muskelarbete störs när du får ont. Det betyder också att en såkallad dysfunktion
någonstans i kroppen förändrar förutsättningarna för rörelse och belastning på andra ställen. Om detta sker kommer kroppen dock
anpassa sig, för att till varje pris utföra det arbete vi begär. Detta kan efterhand förändra rörelsemönster så att vi använder
ofördelaktiga sätt att utföra uppgifter även efter att mekaniska förutsättningar är återställda. Det finns alltså ett intrikat samspel och
inbördes påverkan mellan anatomisk struktur och funktion, rörelsemönster och smärta.

Alltså…
Det spelar ingen roll hur många kortisonsprutor du får i axeln om du har en låsning i bröstryggen som stör mekaniken i skuldran.
Har du till följd av detta utvecklat en slemsäcksinflammation kanske injektionen hjälper, men retningen är kvar… Ungefär som att
gå i för små skor och lösa det med hjälp av plåster.
På samma sätt kommer Du alltid att få ont i knäet när du spelar badminton ifall du fortsätter upprepa det felaktiga rörelsemönstret
du lärde in efter skidolyckan -97.

Men vad ska man då göra?
När vi pratar om den här typen av problem måste vi lyfta blicken lite från det direkt symptomatiska området och inte bara titta på
den kroppsdel som gör ont. Vid behandling måste den bakomliggande orsaken adresseras. Man söker efter då efter och behandlar
de dysfunktioner som kan påverka tillståndet (ledhinder, muskulär obalans, asymmetri, bristande motor kontroll) liksom eventuella
avvikelser i grundläggande rörelsemönster.
Hos Fysiosteo görs detta i första hand genom manuell behandling av leder, muskler och nerver, i kombination med rörelseövningar,
samt i förekommande fall specifik träning av motorisk kontroll och andra funktioner.