Fysiosteo – David Josefsson

Migrän

De flesta uppfattar migrän som en svårare form av huvudvärk, men det är egentligen frågan om en komplex neurologisk sjukdom vars patofysiologiska mekanismer ännu inte är helt och hållet kartlagda. Migrän delas in i två (huvudsakliga) grupper – migrän med och utan aura. Migrän utan aura, som är den vanligaste formen kännetecknas framförallt av svår pulserande eller dunkande huvudvärk som ofta sitter på ena sidan av huvudet. Migrän med aura kan uppfattas som mer mystisk och rentav skrämmande för den drabbande, då symptomen kan likna de vid svårare neurologisk sjukdom eller skada, trots att den är helt ofarlig. De enklare formerna av aura består av synförändringar såsom blixtar eller synfältsbortfall, men kan också inbergipa ljud, lukt och känselförändringar. Aurasymptomen är alltid övergående och åtföljs oftast av samma sorts huvudvärk som tidigare nämnts.

Migränanfallen kan variera kraftigt i frekvens och intensitet mellan olika personer. För en del är den handikappande – somliga har så svåra och frekventa anfall att de inte kan sköta om ett vanligt arbete – medan andra endast har ett eller ett fåtal anfall under en hel livstid.

Flera saker påverkar utvecklingen av ett anfall och de flesta migräniker lär sig att undvika särskilda så kallade triggerfaktorer vilket kan vara alltifrån vissa födoämnen (ost, vin, chocklad etc), till starka ljud/ljus, för mycket/lite sömn och stress. Normalt vill man också när ett anfall väl har börjat lägga sig ner i ett tyst, mörkt och svalt rum för att försöka lindra symptomen och/eller korta ner anfallet.

Det finns en hel del forskning på migrän och man har kunnat kartlägga flera fysiologiska processer som är förknippade med anfallet, men ännu är inte bilden helt fullständig. Det verkar dock som att personer med migrän har svårare för att begränsa inflödet av information till hjärnan från sinnesorganen. Eventuellt övertolkas också  en del signaler så att det blir en form av ”överhettning” (”för mycket” impulstrafik mellan cellerna i hjärnan) vilket utlöser anfallet. I allmänhet är det därför bra att undvika stress och intensiva eller bullriga miljöer för att förebygga anfall. Det finns också ett samband mellan spänningshuvudvärk och migrän – många har båda delarna och många upplever att spänningshuvudvärken när den blivit tillräckligt långvarig eller svår, övergår i ett migränanfall. Således kan åtgärder som minskar eller förebygger spänningshuvudvärk också hjälpa mot utvecklingen av ett migränanfall.

Oavsett om man anser sig ha spänningshuvudvärk eller inte finns det ett samband mellan så kallad somatisk dysfunktion (ledrestriktioner, muskelknutor etc) och migrän. Förekomsten av dessa fynd är högre hos migränpatienter och behandling av exempelvis segmentell rörelseinskränkning i nacken och bröstryggen har i flera studier visat sig ha en positiv effekt på migrän. Det är också därför man kan erbjudas behandling mot migrän hos sjukgymnast, osteopat, kiropraktor, naprapat etc. trots att själva sjukdomen (alltså det faktum att man “är en sådan som kan få ett migränanfall”) inte går att bota sig.